Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.
Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.
Innehåll
- Inledning
- Basuppgifter om objektet
- Viktiga telefonnummer
- Riskbedömning
- Skyddschef
- Säkerhetsarrangemang
- Övriga arrangemang
- Riktlinjer
- Befolkningsskydd
- Utrymning
- Förvaring i fastigheten
- Bilagor
- Bruksanvisningar för brandsläckare
- Sladdar för uppvärming av bilar
- Instruktion för brandvarnare
- Allmänna instruktioner
- Hemförråd
Inledning
Räddningsplanens upprättande, uppdatering och kommunicering är baserade på kraven i räddningslagen (379/2011). I den här räddningsplanen finns förklaringen:
- bedöma faror och risker ur slutsatserna;
- säkerhetsplaner för byggnaden och utrymmen som används i verksamheten;
- information om förebyggande av olyckor samt agerande vid olyckor och farosituationer lämnas till dessa personer;
- eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen oberoende risk (räddningslagen 379/2011, 15 §.)
Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och den ska kommuniceras på ett nödvändigt sätt till personerna i byggnaden eller ett annat objekt (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011, 2 §.)
I räddningslagen finns även andra krav på säkerheten, varav de viktigaste är:
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del se till att byggnaden, konstruktionen och omgivningen hålls i sådant skick att:
- risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal;
- personer som befinner sig i byggnaden kan lämna byggnaden eller räddas på annat sätt vid brand eller annan akut fara;
- räddningsåtgärder vid brand eller annan olycka är möjliga;
- räddningspersonalens säkerhet har beaktats (räddningslagen 379/2011, 9 §.)
Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:
- släcknings-, räddnings- och bekämpningsutrustning;
- anordningar som underlättar släcknings- och räddningsarbetet;
- brandvarnare, larm och andra anordningar som varnar vid risken för olyckor;
- skyltning och belysning av utrymningsvägar;
- utrustning och anordningar i skyddsrum (räddningslagen 379/2011, 12 §.)
Byggnadens ägare och förvaltare samt verksamhetsutövare ska för egen del:
- förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
- vara beredd på att skydda personer, egendom och miljön vid farosituationer;
- vara beredd på att släcka bränder och andra räddningsinsatser, som de självständigt klarar av;
- vidta åtgärder som säkerställer att utrymning kan ske vid brand och andra farosituationer samt åtgärder som underlättar räddningsinsatsen (räddningslagen 379/2011, 14 §.)
Basuppgifter om objektet
Asuinkiinteistö, jossa asuinhuoneistoja 8-kerroksessa. Pohjakerroksessa parkkihalli.
Basuppgifter
Fastighetens namn | Niiralan Kulma Oy Taivaanpankontie 10F |
---|---|
Fastighetens adress |
Taivaanpankontie 10F 70200 KUOPIO |
Antal lägenheter | 68 |
Hustyp | Flervåningshus |
Våningstal | 8 |
Fastighetens byggnadsår | 2018 |
Fastighetens ägare |
Niiralan Kulma Oy
http://www.niiralankulma.fi/toimisto |
Disponentbyrå |
Niiralan Kulma Oy
http://www.niiralankulma.fi/toimisto |
Organisation
Fastighetsförvaltare |
Mikko Kinnunen Niiralan Kulma Oy tfn 0447655349 mikko.kinnunen@niiralankulma.fi |
---|---|
Skyddschef |
Olli Kuronen tfn 0447655372 olli.kuronen@niiralankulma.fi |
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1 |
Matti Paulus tfn 0447655405 matti.paulus@niiralankulma.fi |
Övriga uppgifter
Objektet hör till följande räddningstjänst: Pohjois-Savo.
Uppvärmningsmetod | Fjärrvärme |
---|---|
Huvudvattenkran | Lämmönjakohuoneessa, K.krs |
Värmefördelningsrum | K.krs |
Elcentral | K.krs |
Ventilationsmaskin |
|
Nödstopp för ventilationen |
2.krs pääsisäänkäynti, K.krs sisäänkäynti |
Fastighetsskötsel | Niiralan Kulma Oy tfn 0447655 jourtelefon 0447655499 |
Elleverantör | Kuopion Energia |
Vattenbolag |
Kuopion Vesi
jour 0500203023 |
Försäkringsbolag |
LähiTapiola
tfn 080004531 http://www.lahitapiola.fi/ |
Samlingsplats | Kiinteistön parkkialueella |
Rörlås | K-kerros sisäänkäynti takapihalla |
Antal skyddsrum | 1 |
Viktiga telefonnummer
Fastighetens viktiga nummer
Uppdrag | Namn | Telefonnummer | Journummer |
---|---|---|---|
Servicebolag | Niiralan Kulma Oy | 0447655 | 0447655499 |
Hisservice | Suomen Hissiurakointi Oy /Savon alue | 015162710 |
Namn | Telefonnummer | Jourtider | |
---|---|---|---|
Brandsläckare: Serviceperson | 0173684000 | ||
Elförsörjning | Kuopion Energia | 0800180330 | Ständig jour |
Utrustning för rökevakuering: Serviceperson | 0173684000 | ||
Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus: Serviceperson | 0173684000 | ||
Vattenförsörjning | Kuopion Vesilaitos | 0447185695 | 08:00-16:00 |
Övriga viktiga nummer
Företagare | Telefonnummer | Jourtider |
---|---|---|
Allmänt nödnummer | 112 | 24 h |
Giftinformationscentralen | 0800 147 111 | 24 h |
Riskbedömning
Pelastussuunnitelman laadinnan yhteydessä on tehty riskienarviointi, joka on esitetty tässä luvussa. Arviointi on kohdistettu arkisempiin asioihin ja luvun lopussa on esitetty johtopäätökset.
Vaaralla tarkoitetaan tekijää tai olosuhdetta, joka voi aiheuttaa haittaa tai saada aikaan haitallisen tapahtuman. Riski on uhkaan liittyvän vahingon todennäköisyyden ja seurausten vakavuuden yhteisvaikutus. Tässä tapauksessa vaarojen tapahtumien mahdollisuutta ja seurausten vakavuutta on arvioitu sanallisesti. Vaaratilannekohtaisesti on esitetty myös toimenpiteet ja ennalta ehkäiseviä toimia.
Vaaratilanteet:
Tulipalo
Vesivahinko
Kaatuminen, liukastuminen, kompastuminen ja muut vastaavat tapaturmat
Myrskyvauriot ja muista sääoloista johtuvat vaarat, kuten talvella lumen tai jään putoaminen ihmisten tai omaisuuden päälle tai esimerkiksi piha-alueella puiden kaatuminen kovassa tuulessa
Ulkoiset vaarat, kuten liikenneonnettomuus lähialueella tai säteily- ja kaasuvaarat
Katkot tai häiriöt sähkön, veden tai kaukolämmön jakelussa
Ilkivalta, ryöstö tai murto.
Risk Skäl |
Följder | Åtgärder och säkerhetsarrangemang |
---|---|---|
Tapaturma tai sairauskohtaus Esimerkiksi talvella liukkaus saattaa johtaa kaatumisiin tai kompastumisiin. Rakennuksen katolta voi pudota lunta tai jäätä. Katualueelle voi pudota tavaroita. Henkilökohtaiset sairaudet, kuten epilepsia tai diabetes, voivat aiheuttaa sairauskohtauksen. Erityisesti vanhemmilla asukkailla sairauskohtauksien mahdollisuus kasvaa. Todennäköisimmät tapaturmat sattuvat kuitenkin kotona, esimerkiksi ruoanlaiton yhteydessä. Näitä ovat esimerkiksi pienet palovammat tai viillot. Kotona voi sattua myös sähkötapaturma, jos käytetään viallisia sähkölaitteita tai esimerkiksi kännykän akku vioittuu. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. Pienet haverit asuinkiinteistöissä todennäköisiä. Sähkölaitetapaturmiin liittyy yleensä myös tulipalon vaara. |
Asukkaiden havaitessa puutteita, esimerkiksi liukkauden torjunnassa tai rikkinäisiä valoja, tulee niistä ilmoittaa välittömästi kiinteistöhuoltoon tai yhtiön hallitukselle. Talvella kiinteistöhuolto hoitaa talvella liukkauden eston sekä tarvittaessa lumen ja jään poiston katolta. Yleisten tilojen kunnossapidosta huolehditaan ja varmistetaan, että esimerkiksi kulkureiteillä ei ole ylimääräistä tavaraa. Suositellaan että asukkaat hankkivat kotiinsa tavanomaiset ensiaputarvikkeet (laastareita, haavojen hoitoaineet jne) ja opettelevat käyttämään niitä. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että esimerkiksi ajoneuvoja pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
Tulipalo Asuinkiinteistöissä tilastollisesti suurin tulipalojen aiheuttaja on ruuanlaitto, avotulen käyttö sekä viallisten sähkölaitteiden käyttö. Monesti tulipalojen alkamiseen liittyy ihmisen toiminta tai huolimattomuus. Huoneistoissa ja varastoissa on yleensä paljon tavaraa, joka tulipalotilanteessa toimii palokuormana. Toisinaan tulipalo voi aiheutua myös ihmisestä riippumatta, esimerkiksi viallisessa tai huoltamattomassa sähkökeskuksessa (esim. oikosulut). Tulitöiden tekeminen on aina tulipaloriski. |
Mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot | Avotulen käyttö ja ruuanlaitto vain valvottuna. Rikkinäisten sähkölaitteita ei saa käyttää (tapaturma- ja tulipaloriski). Myöskään isompia kodinkoneita (pesukoneet) ei tule käyttää ilman valvontaa. Asuinhuoneistoihin suositellaan sammutuspeitteiden hankintaa. Yhteisissä tiloissa, porraskäytävissä, kulkukäytävillä ja rakennuksen seinustoilla ei saa säilyttää ylimääräistä tavaraa. Myöskään sähkötiloissa ei säilytetä ylimääräistä tavaraa. Jätepisteellä jätteet tulee lajitella asianmukaisesti eikä sinne saa jättää huonekaluja, vaan ne tulee hävittää asianmukaisesti. Mahdolliset tulityöt suoritetaan tulityölupaprosessin mukaisesti. Irtaimistovarastoissa ei saa säilyttää palavia aineita. Ulkoalueilla huolehditaan siitä, että esimerkiksi ajoneuvoja pysäköidään vain niille osoitetuille paikoille, jotta pelastuslaitos ja ensihoito pystyvät toimimaan kohteella. |
Vahingonteot, varkaudet Mm. graffitit, ikkunoiden tai kaluston rikkomiset tai tuhopoltot. |
Seurauksena pääasiallisesti lievät omaisuusvahingot. Sytytetty kohde (esimerkiksi rakennuksen seinustalla olevala puukasa) voi levitä suuremmaksi paloksi, jolloin myös seuraukset ovat vakavammat. | Ulkoalueilla ja sisäänkäynneillä riittävä valaistus. Ilkivallan jäljet (esim. töherrykset) korjataan mahdollisimman pian havainnon jälkeen. Vältetään turhan palokuorman säilyttämistä rakennuksen seinustoilla ja sisätiloissa. Varmistetaan että kulkiessa ei jää auki / lukitsematta vahingossa ovia, esimerkiksi irtaimistovaraston ovea. Lukitukseen ja valaistukseen liittyvät puutteet ilmoitetaan kiinteistöhuollolle. |
Sähkökatkot, vesivuodot tai muut kiinteistötekniikan ongelmatilanteet Äkilliset tai suunnitellut sähkö- tai muut tekniikan käyttökatkot. Rikkoutuneet laitteet, esimerkiksi ilmanvaihtokoneet tai vesivuoto. |
Rikkoutunut kiinteistötekniikka aiheuttaa yleensä vain hetkellistä haittaa. Vesivuoto voi huomaamattomana laajentua isommaksi vesivahingoksi. Äkilliset tai suunnitellut sähkökatkot eivät lyhytaikaisesti aiheuta asumiseen suurempia ongelmia, mutta pidentyessään hankaloittavat asumista merkittävästi. | Sähkön, veden tai lämmönjakelun häiriöt ovat epätodennäköisiä, mutta asukkaita suositellaan varautuvan niihin kotivaralla, jonka perusajatus on että kaikkien tulisi pärjätä kotioloissa 72 tuntia omavaraisesti. Kotivaraan ja omatoimiseen varautumiseen lisätietoja suomalaisten viranomaisten ja yhdistysten perustamassa 72 tuntia - sivustolla. Jos asukkaalla on vaikeuksia tulla toimeen omatoimisesti, tulee katkotilanteisiin varautua vakavammin ja olla valmiina hakemaan myös ulkopuolista apua. Asukkaiden on hyvä huomioida myös naapurit arjessa. Rikkoutuneesta kiinteistötekniikasta tai vuotavista vesikalusteista ilmoitetaan aina välittömästi suoraan kiinteistöhuoltoon. Vesivuotojen osalta vesikalusteissa on myös linjasulut, jotka on mahdollisuuksien mukaan suljettava välittömästi isomman vahingon estämiseksi. |
Vesivahinko Mahdollisia syitä ovat yleensä jäätyminen, tukokset tai laitteiden vikaantuminen. Ulkopuolisia syitä ovat myrskyt ja esimerkiksi hulevesitulvat (rankkasateet, lumien sulaminen). |
Mahdolliset omaisuusvahingot | Huolletaan ja ylläpidetään talon LVI-tekniikkaa, ilmoitetaan puutteista, käytetään kodinkoneita (pesukoneet) vain valvottuina, laitteiden uusimisen myötä suositellaan aina vuotokaukaloa, pidetään sadevesiviemärit kunnossa. |
Poikkeustilanteet Lähialueella säteilyvaaratilanne tai muu vakava tapahtuma. |
Mahdolliset henkilövahingot, sisälle suojautuminen, mahdollinen evakuointi. | Poikkeustilanteissa toimitaan viranomaisten ohjeistuksen mukaisesti. |
Kaasuvaara lähialueella Syynä voivat olla esimerkiksi kemikaalikuljetusonnettomuus lähellä olevilla kuljetusväylillä tai tulipalo naapurikiinteistössä. |
Seurauksena mahdolliset henkilö- ja omaisuusvahingot. | Noudatetaan viranomaisen hätätiedotteita, jotka voivat tulla tekstiviestillä, TV:n tai internetin välityksellä tai viime kädessä pelastuslaitoksen kaiutinautoilla. Tärkeimpänä toimenpiteenä yleensä ilmanvaihdon sulku ja sisälle suojautuminen. |
Sähköautojen lataus Sähköauton latauksesta johtuva palo tai sähköautosta lähtevä palo. |
Omaisuusvahingot, mahdolliset henkilövahingot. Sähköautossa erityisesti akusto palaa voimakkaasti ja on hankala sammuttaa, joten palon leviäminen on mahdollista, jopa todennäköistä sijainnista riippuen. | Sähköautoja saa ladata vain niille osoitetuissa ja sähköturvallisissa latauspaikoissa. Autoja ei saa ladata normaaleista seinäpistorasioista tai vanhoista lämpötolpista, jos niitä ei ole hyväksytty siihen käyttöön. Latauspaikkojen hätäseis-painikkeet tai sulakkeet on suositeltavaa merkitä selkeästi, jotta virrat saadaan katkaistua hätätilanteessa. |
Slutsatser av faro- och riskbedömningen
Kohde on käyttötarkoitukseltaan asuintalo, ja siihen liittyvät arkiset vaarat ja riskit ovat tähän sidottuja. Yleisimmät tapahtumat asuinkiinteistöissä ovat tapaturmia, ja tilastollisesti ne tapahtuvat todennäköisesti asuinhuoneiston sisällä. Normaaliin asumiseen liittyy myös liukastumiset ja kompastumiset piha-alueella tai portaikoissa. Arkijärjen käytöllä pystytään ehkäisemään monia tapahtumia, ja havaituista puutteista tulee aina ilmoittaa eteenpäin.Skyddschef
Det har utsetts en skyddschef för fastighetesbolaget som för sin del svarar för bolagets säkerhet. Skyddschefen står som föredöme för säkerheten för husbolagets övriga boende. Skyddschefens uppgifter varierar beroende på situationen.
Skyddschef |
Olli Kuronen tfn 0447655372 olli.kuronen@niiralankulma.fi |
---|
Uppgifter under normala förhållanden
- Leder fastighetens säkerhetsfrågor administrativt och operativt.
- Ansvarar för fastighetens säkerhet under normala förhållanden och undantagsförhållanden samt för att skyddsinstruktionerna iakttas och uppdateras.
- Ansvarar för utbildning av personer som ingår i skyddsorganisationen och deras kunskaper om olyckor och hotfulla situationer.
- Uppdaterar räddningsplanen
- Lägger fram förslag vid behov för att förbättra säkerhetenr.
- Övervakar att fastigheten är i det skick som lagar, förordningar och bestämmelser förutsätter.
- Övervakar ändrings- och reparationsarbeten som utförs i fastigheten.
Uppgifter under avvikande förhållanden och vid höjd beredskap
- Skyddskontoret ställs i ordning.
- Kontroll av kommunikations- och larmförbindelser.
- Val av personal för ledningsplatsen och repetition av uppgifterna.
- Utbildning av personal; arbetsplatser och skyddservicegrupper.
- Kontroll av övervakningens genomförande.
- Kontakt med skyddsenhetens ledningsplats.
- Utlösande av interna larm i huset.
- Ledning av skyddsverksamheten vid behov.
Säkerhetsarrangemang
Släckningsutrustning
Placering | Släckningsutrustning | Beskrivning |
---|---|---|
Useita pikapaloposteja kerroksittain asuinrakennuksessa | Brandpost | 25mm pikapaloposti |
Useita käsisammuttimia kerroksittain asuinrakennuksessa, sekä parkkihallissa. | Brandsläckare | 6l Peltafire S6F, nestesammutin |
- minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
- minst vartannat år (platser inomhus)
- Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.
Säkerhetsanordningar
Rökevakuering
Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.
Rökevakueringsluckornas placering | Porraskäytävät |
---|---|
Beskrivning | Sähköinen savunpoistojärjestelmä akkuvarmennuksella |
Centralens läge | Sähköpääkeskus, K.krs |
Utlösning av rökevakuering | Painonapit sisäänkäyntien yhteydessä |
Serviceperson |
Peltaco Oy tfn 0173684000 |
Utrymningsskylt, säkerhets- eller markeringsljus
Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.
Placering | Uloskäynnit ja hätäpoistumistiet |
---|---|
Beskrivning | Sähköinen turvavalojärjestelmä akkuvarmennuksella |
Centralens läge | Merkkivalot varustettu omilla akuilla ja liitetty kiinteitsön sähköverkkoon. |
Täckning | Poistumistiet |
Serviceperson |
Peltaco Oy tfn 0173684000 |
Stängning av ventilationen
Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.
Vem som helst kan stänga av ventilationen.
Stängning av ventilationen: 2.krs pääsisäänkäynti, K.krs sisäänkäynti
Brandsäkerhet
Utrymningsvägar
Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna sig från bostadsbyggnadens samtliga utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Eftersom fastigheten har 8 våningar, kan en utrymningsväg vara ett fönster eller en balkong i en lägenhet. Då hjälper räddningstjänsten till att evakuera byggnaden i nödsituationer. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)
Utgångarna och dörrarna i lokaler som leder till utgångarna ska vara lätta att öppna inifrån i nödsituationer.
En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel.
Eldarbeten
Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme som skapar brandfaror. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, vid vilka det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare.
Eldarbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats kräver alltid tillstånd av personen som ansvar för heta arbeten. Tillståndet för heta arbeten är ägnat att säkerställa olika parters handlingar i frågor gällande säkerheten och brandskyddet. Personer som utför heta arbeten ska alltid inneha certifikat för heta arbeten.
Tillstånd för eldarbeten beviljas av disponentbyrån.
Övriga arrangemang
Hiss
Placering | Porraskäytävä |
---|---|
Serviceföretag | Suomen Hissiurakointi Oy /Savon alue |
Inspektör | Inspecta |
Ventilationsmaskin
Beskrivning | Ilmanvaihtokoneen tyyppi: Koneellinen ilmanvaihto |
---|---|
Nödstoppets placering | 2.krs pääsisäänkäynti, K.krs sisäänkäynti |
Laddningsstation för elbilar
Placering | Etupuolen pysäköintialueella |
---|
Riktlinjer
Avun hälyttäminen
Kaikissa kiireellisissä hätätilanteissa, olipa kyse sitten poliisin, pelastustoimen, sairaankuljetuksen tai sosiaalitoimen kiireellisestä avuntarpeesta SOITA NUMEROON: 112
Soita hätäpuhelu itse, jos voit
Tärkeää on, että hätäpuhelun soittaa se, jota asia koskee. Hänellä on tietoja, joita päivystäjä tarvitsee määritellessään millaista apua paikalle lähetetään. Välikäsien kautta tuleva puhelu voi viivästyttää avun paikalle tuloa.
Kerro, mitä on tapahtunut
Hätäkeskuspäivystäjä kysyy soittajalta tietoja tapahtuneesta, jotta hän osaa tarvittaessa lähettää tilanteeseen oikean avun.
Kerro tarkka osoite ja kunta
Hätäkeskuksen alueella saattaa olla useita samoja osoitteita eri kunnissa. Siksi on tärkeää kertoa osoitteen lisäksi tapahtumapaikkakunta.
- Kohteen osoite on Taivaanpankontie 10F, 70200
Vastaa sinulle esitettyihin kysymyksiin
Päivystäjän esittämillä kysymyksillä on tarkoituksensa. Kysymykset eivät viivästytä avun hälyttämistä. Kiireellisessä tapauksessa päivystäjä hälyttää jo puhelun aikana auttamaan tulevat viranomaiset ja yhteistyökumppanit, sekä antaa näille lisätietoja tapahtuneesta.
Toimi annettujen ohjeiden mukaan
Päivystäjä on koulutettu antamaan ohjeita eri tilanteisiin. On tärkeää noudattaa annettuja ohjeita. Oikein suoritetuilla ensitoimenpiteillä on usein merkitystä tilanteen lopputuloksen kannalta.
Lopeta puhelu vasta saatuasi siihen luvan
Liian aikainen puhelun päättäminen voi hidastaa auttajien paikalle saapumista. Saatuasi luvan puhelun päättämiseen, sulje puhelin. Pidä linja vapaana. Päivystäjä tai kohteeseen saapuva auttaja voi tarvita lisätietoja tapahtuneesta.
Sairauskohtaus tai tapaturma
Selvitä ja tarkista
- Mitä on tapahtunut?
- Tarkista henkilön tila (herääkö, hengittääkö).
Anna tarvittaessa ensiapua
- Tajuton, mutta hengittävä potilas käännetään kylkiasentoon.
- Jos henkilö ei hengitä, aloita ensiapu osaamisesi ehdoin.
Tee hätäilmoitus
- Soita numeroon 112.
- Kerro, mistä soitat. Taivaanpankontie 10F, 70200
- Kerro, mitä on tapahtunut.
- Toimi ohjeiden mukaisesti.
- Ilmoita potilaan tilassa tapahtuneista muutoksista hätäkeskukseen.
Aikuisen peruselvytys
Sydänpysähdyksen tunnistaminen
- peruselvytys tulee aloittaa jokaiselle reagoimattomalle potilaalle
- joka ei hengitä
- jonka hengitys ei ole normaalia
- äänekäs / koriseva ja epäsäännöllinen hengitys reagoimattomalla henkilöllä viittaa sydänpysähdykseen
Hätäilmoitus
- Hätäilmoitus tulee tehdä välittömästi yleiseen hätänumeroon 112
- jos henkilö ei reagoi
- jos henkilö ei hengitä normaalisti
- Jos elvytät henkilöä yksin
- aseta puhelimen kaiutintoiminto päälle
- voit elvyttää ja kuunnella hätäkeskuksen ohjeita
Paineluelvytys
- Paineluelvytys tulee aloittaa mahdollisimman pian
- painelukohta on rintalastan alaosa
- toisen käden kämmenen tyvi painelukohtaan ja toinen käsi sen päälle
- paineluelvyttäjää on suositeltavaa vaihtaa 2 minuutin välein (jos mahdollista)
- Elyvytys aloitetaan 30 painalluksella
Puhalluselvytys
- Vuorottele 30 painelun ja 2 puhalluksen välillä
- Puhalla kaksi rauhallista noin sekunnin kestävää puhallusta
- rintakehän tulee nousta ja laskea puhallusten mukaan
- Jos puhaltaminen ei onnistu, jatka keskeytymätöntä painelua
Tulipalo
Pelasta
- Suorita tilannearvio. Pelasta välittömässä vaarassa olevat.
- Varo hengittämästä savua! Savu on erittäin myrkyllistä ja hengitettynä aiheuttaa menehtymisen erittäin nopeasti.
Varoita
- Varoita muita rakennuksessa olevia tulipalosta ja uhkaavasta vaarasta.
- Ohjatkaa ihmiset kokoontumispaikalle.
Hälytä
- Soita hätänumeroon 112 turvallisesta paikasta.
- Kerro kuka olet, missä palaa (osoite ja kerros), mikä palaa ja onko ihmisiä vaarassa.
- Älä katkaise puhelua ennen kuin saat luvan.
Sammuta
- Suorita alkusammutus mahdollisuuksien mukaan.
- Rasvapalo sammutetaan tukahduttamalla se sammutuspeitteellä.
- Sähkölaitepalossa katkaise laitteen virta, tämän jälkeen voit aloittaa ensisammutuksen.
Rajoita
- Poista lähellä olevat tulenarat esineet ja syttyvät aineet.
- Rajoita palon sekä savun leviämistä sulkemalla ikkunat ja asunnon ovi poistuessasi.
Opasta
- Opasta pelastushenkilöstö paikalle tai järjestä opastus. Esimerkki: yksi henkilö opastaa parkkipaikan reunassa ja toinen rakennuksen vieressä.
Evakuointitilanteessa kokoontumispaikka on: Kiinteistön parkkialueella
Toiminta kokoontumispaikalla
Tilanteen mukaan on pohdittava, onko turvallista jäädä nimetylle kokoontumispaikalle, vai onko ihmiset ohjattava toisaalle, esimerkiksi lähistöllä olevaan kiinteistöön.
Muistettavia asioita kokoontumispaikalla:
- mahdollisista loukkaantuneista huolehtiminen, ilmoitettava pelastuslaitokselle
- liikuntarajoitteisista tai muuten vajaakuntoisista huolehtiminen
- ilmoitettava pelastuslaitokselle, mikäli tietää jonkun jääneen sisälle
Varakokoontumispaikka
Mikäli kokoontumispaikka ei ole turvallinen, siirrytään turvallisempaan paikkaan (etäämmälle rakennuksesta tai läheiseen rakennukseen tilapäisesti). Viranomaiset osoittavat tarvittaessa suojapaikat pidempiaikaista suojautumista varten.
Liikuntarajoitteisen avustaminen hätätilanteessa
Liikuntarajoitteisten henkilöiden poistuminen rakennuksesta hätätilanteessa voi olla vaikeaa ja hidasta. Jos tiedät naapurissasi asuvan liikuntarajoitteisia henkilöitä, esimerkiksi invalideja, sokeita tai vanhuksia, pyri hätätilanteessa varmistamaan myös heidän turvallinen poistumisensa. Jos tiedät naapurisi olevan kotona, mutta et voi auttaa häntä poistumaan, ilmoita pelastusviranomaisille tilanteesta heti kun mahdollista.
Toimi yhteistyössä muiden asukkaiden kanssa.
Huomioitavia asioita autettaessa liikuntarajoitteista henkilöä poistumisessa
- Auta liikuntarajoitteista poistumaan omien kykyjesi mukaan.
- Kuuntele autettavaa.
- Huolehdi auttamastasi henkilöstä myös ulospääsyn jälkeen.
Vesivahinko
Toimintaohjeet
- Katkaise sähköt vuotokohteesta ja sen läheisyydestä.
- Tyrehdytä vuoto esim. sulkemalla veden pääsulku tai kalustesulku, jos mahdollista.
- Veden pääsulku: Lämmönjakohuoneessa, K.krs
- Vesivahinkotilanteessa ilmoita välittömästi huoltopäivystykseen Niiralan Kulma Oy, 0447655499.
- Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112.
Mikäli vesivaara uhkaa rakennuksen ulkopuolelta
- Ilmoita kiinteistönhoidolle ja tarvittaessa hätäkeskukseen 112.
Sähkökatkot
Toiminta sähkökatkon aikana:
- Tarkista ensin sulakkeet. Jos ne ovat ehjät, selvitä toimivatko naapurisi tai naapuritalojen sähköt.
- Jos sähköt katkeavat laajemmalta alueelta, on häiriö jo tiedossa ja korjaustoimenpiteet aloitettu. Useimmilla sähköntoimittajilla on nauhoitettu häiriötiedote vikapalvelunumerossa, joka kertoo tiedossa olevan sähkökatkotilanteen alueellasi.
- Mikäli sähköjen palauduttua sähköt käyttäytyvät oudosti, esimerkiksi valot palavat normaalia kirkkaammin tai himmeämmin, saattaa syynä olla sähköverkon nollajohtimen katkeaminen. Tästä voi seurata laitevaurioita, tulipalo ja pahimmillaan sähköiskun vaara. Näissä tilanteissa katkaise sähkö pääkytkimestä ja soita sähköntoimittajasi vikapäivystykseen.
- Sähkökatkon jatkuessa pidempään varaudu etenkin talvisaikaan lämpimin vaattein sekä tarvittaessa kotivaran avulla.
Hyvä tietää sähkökatkon aikana
- päällä olleet sähkölaitteet (esim. liesi tai uunit) tulee sammuttaa, jotta niistä ei sähköjen palauduttua aiheudu palovaaraa
jääkaappi ja pakastin sammuvat ja niiden avaamista kannattaa välttää, jotta elintarvikkeet eivät ala pilaantua
vedentulo voi katketa sähkökatkon aikana, sillä vesilaitoksen pumput toimivat sähköllä - jääkaappi ja pakastin sammuvat ja niiden avaamista kannattaa välttää, jotta elintarvikkeet eivät ala pilaantua
- vedentulo voi katketa sähkökatkon aikana, sillä vesilaitoksen pumput toimivat sähköllä
Ennakoiduista sähköpulatilanteista pyritään tiedottamaan etukäteen. Aina tietoa ei ole mahdollista antaa etukäteen. Seuraamalla viranomaistiedotusta esimerkiksi YLE:n kautta saat tietoa ennakoiduista sähkökatkoista.
Yleinen vaaramerkki
Yleinen vaaramerkki on minuutin pituinen nouseva ja laskeva äänimerkki tai viranomaisen kuuluttama varoitus. Nousevan sekä laskevan jakson pituus on 7 sekuntia.
Yleinen vaaramerkki tarkoittaa väestöä uhkaavaa välitöntä vaaraa. Varoitus annetaan taajamissa kiinteällä ulkohälytinjärjestelmällä ja taajamien ulkopuolella kulkuneuvoon asennetuilla liikkuvilla hälyttimillä.
Vaara ohi -merkki on yhden minuutin mittainen tasainen äänimerkki. Se on ilmoitus siitä, että uhka tai vaara on ohi.
Toimi näin kuultuasi yleisen vaaramerkin
- Siirry sisälle.
- Pysy sisällä.
- Sulje ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmastointilaitteet.
- Avaa radio ja odota ohjeita.
- Vältä puhelimen käyttöä, etteivät linjat tukkeudu.
- Älä poistu alueelta ilman viranomaisten kehotusta, ettet joutuisi vaaraan matkalla.
Kaasuvaara
Kaasuvaarasta annetaan yleinen vaaramerkki
Lisätietoja vaaran laadusta saat radiosta ja televisiosta tai kännykän kautta. Kaasuvaaraan liittyy tavallisesti seuraavia asioita.
- Jos olet sisätiloissa ja haistat kaasua:
- pysyttele sisällä
- yläkerroksissa on paras suoja
- paina märkä vaate suun eteen ja hengitä sen läpi
- pysyttele yläkerroksissa, kunnes vaara on ohi.
- Jos olet ulkona, kun haistat kaasua etkä pääse sisälle:
- kiirehdi kaasupilven alta sivutuuleen
- pyri mahdollisimman korkealle, esimerkiksi mäen päälle
- paina märkä vaate, ruoho, turve- tai sammaltuppo suun eteen ja hengitä sen läpi.
Lisätietoja kaasulta suojautumiseksi
- Pysäytä ilmastointilaitteet ja sulje ovet sekä ikkunat tiiviisti. Mitä tiiviimmäksi rakennuksen saat, sitä hitaammin kaasu tunkeutuu sisälle.
- Voit sulkea ja teipata myös sisäovet ja pysytellä tuulen alapuolisissa tiloissa. Kaasun hajun tuntiessasi voit hengittää kostean, huokoisen kankaan läpi.
- Viranomaiset ilmoittavat radiossa tai kaiutinautoilla milloin myrkkypilvi on haihtunut. Tuuleta sisätilat sen jälkeen huolellisesti.
Säteilyvaara
Säteilytilannetta valvotaan jatkuvasti koko maassa mittareilla. Pienetkin muutokset huomataan heti ja niistä tiedotetaan viipymättä. Säteilyvaarasta annetaan yleinen vaaramerkki.
Mene sisälle
Sisälle suojautuminen on säteilyvaaratilanteessa ensisijainen suojelutoimenpide.
Sulje tiiviisti ovet, ikkunat, tuuletusaukot ja ilmanvaihto, jotta radioaktiiviset aineet eivät pääsisi sisään. Talon keskiosissa on paras suoja.
Joditabletit
Joditablettien ottaminen on toissijainen tukitoimi, jota suositellaan enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.
Ota joditabletti vasta viranomaisten kehotuksesta, jonka kuulet radiosta tai televisiosta. Joditabletit ehkäisevät radioaktiivisen jodin kertymistä kilpirauhaseen, mutta eivät anna muuta suojaa. Tabletteja ei pidä lähteä vaaratilanteessa noutamaan rakennuksen ulkopuolelta. Jodeja voi hankkia etukäteen apteekista. Joditabletteja tulisi olla 2 per henkilö. Sosiaali- ja terveysministeriö suosittelee joditablettien ottamista ydinonnettomuudesta johtuvissa säteilyvaaratilanteissa enintään 40-vuotiaille ja raskaana oleville.
Suojaa ruokasi ja juomavesi
Laita esillä olevat elintarvikkeet muovipusseihin tai tiiviisiin astioihin. Jääkaappi, pakastin ja tiiviit pakkaukset suojaavat radioaktiiviselta pölyltä.
Ulkona liikkuminen
Jos on pakko mennä ulos, käytä tiivistä, ihon peittävää asua, esimerkiksi sadevaatteita. Riisu vaatteet sisälle tullessasi eteiseen ja peseydy huolella. Käytä hengityssuojainta, pyyhettä tai talouspaperia estämään radioaktiivisten hiukkasten pääsy keuhkoihin.
Lisäohjeet
Lisäohjeita saat kaupunkisi pelastusviranomaisilta, tiedotusvälineistä sekä Yleisradion teksti-TV:n sivulta 867. Tietoa saat myös Säteilyturvakeskuksen Internet-sivuilta osoitteesta www.stuk.fi ja pelastustoimen sivuilta www.pelastustoimi.fi.
Befolkningsskydd
Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.
I Finlands finns det plats i skyddsrum för cirka 3,8 miljoner människor. Skyddsrummen finns i bostadshus och i andra fastigheter. Utöver skyddsrummen i fastigheter finns det offentliga skyddsrum, t.ex. bergrum.
Under normala förhållanden används skyddsrummen i allmänhet som hobbylokaler, förråd eller för något annat nyttoändamål. Ett skyddsrum ska dock kunna börja användas inom 72 timmar efter myndighetsbeslut.
I skyddsrummet ska man se till att metalldelarna inte rostar, att tätningarna är hela, att utrustningen fungerar och bevaras.
Det finns ett skyddsrum i fastigheten.
Placering | Skyddsklass | Utrustningens placering |
---|---|---|
S1 | Väestönsuoja |
Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.
Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.
Underhåll av skyddsrum
Skyddsrummet samt förnödenheterna och utrustningen i befolkningsskyddet ska hållas i ett sådant skick att skyddsrummet kan tas i bruk inom 72 timmar. Skyddsrummet kan även användas för annan verksamhet, förutsatt att det kan tas i bruk inom den nämnda tiden. Användningen under normala omständigheter får varken skada skyddsrummet eller förhindra inspektioner och täthetsprov i det.
I skyddsrummet är det inte tillåtet att förvara föremål som smutsar ner och det är inte tillåtet att göra öppningar i de omgivande konstruktionerna. Skyddsdörrar, -luckor och ventilationsanordningar får inte tas bort från sina platser och ventilationsutrustningen får inte användas för ventilation under normala omständigheter. Det är tillåtet att montera en dörr i skyddsdörrens öppning. Under normala omständigheter ska minst hälften av skyddsrummet vara ledigt för användning vid överraskande skyddsbehov.
- Observera även följande:
-
- Skyddsrummets ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet, dess förnödenheter och apparater hålls i användningsdugligt skick samt att de underhålls och inspekteras på vederbörligt sätt.
- En utsedd person ska årligen inspektera och testa skyddsrummets dörrar, luckor, täthet, ventilations- och elapparater, avloppsystem, samt rummets täthet, i enligt med respektive leverantörs anvisningar.
- För att säkerställa funktionsdugligheten hos utrustningen i skyddsrummet ska de inspekteras och underhållas minst vart 10:e år, såvida inte tillverkaren har föreskrivit en kortare tid.
- När anordningarna inspekteras ska ett inspektionsprotokoll upprättas, i vilket görs noteringar om utförda inspektioner av respektive anordning. Inspektionsprotokollet ska uppvisas på begäran från räddningsmyndigheten.
- Fastighetens ägare och förvaltare ska se till att skyddsrummet redan har sådana förnödenheter att det kan tas i användning. Sådana förnödenheter är till exempel reservvattenbehållare, avfallskärl, torrklosetter och bäddar.
Renovering av skyddsrummet
- Vid övergång till effektiviserat skyddsarbete
-
- En skyddsansvarig utses för skyddsrummet. Den skyddsansvarige ansvarar för upprustningen av skyddet och ska känna till utrustningen som finns i skyddsrummet samt kunna använda den. Dessutom ansvarar den skyddsansvarige för allmän ordning, renlighet och disciplin i skyddsrummet.
- Skyddsrummet ska tömmas på alla föremål som lagrats eller samlats i det enligt en uppgjord evakueringsplan.
- Riv och transportera bort alla tillfälliga konstruktioner från skyddsrummet.
- Kontrollera, smörj och se till dörrarnas och luckornas gångjärn och beslag m.m.
- Kontrollera dörrarnas tätningar och fixera dem enligt anvisningarna.
- Kontrollera nödutgångars och nödluckors användbarhet och funktion.
- Torrklosetterna (15 st. plastpåsar/klosett) fördelas till torrklosettrum. Dessa avskiljs med gardiner eller skivor. Det ska finnas ett klosettrum för varje påbörjad 20 m².
- Kontrollera alla ventilers (VVS) funktion genom att vrida dem från det ena yttersta läget till det andra.
- Rengör och fyll på reservvattentankarna. Säkerställ samtidigt behövliga påfyllningsslangar o.d. utrustning. Installera och testa duschar för slusstältet. Reservera minst 50 liter vatten för varje påbörjad kvadratmeter i det egentliga skyddsrummet, dvs. 50 x 80 = 4 000 liter (eller 30 liter/person).
- Rengör golvbrunnarna och testa att de fungerar genom att hälla vatten i dem. Obs! Det finns en stoppventil i golvbrunnen.
- Kontrollera övertrycksventilerna och smörj ventilernas leder.
- Stäng ventilationsöppningarna för normalförhållanden genom att sätta skyddslocken och deras tätningar på plats.
- Kontrollera tryckventilernas skick utanför skyddsrummet.
- Rengör ventilationskanalerna och filtren.
- Kontrollera alla rör, fogar och anordningar i anslutning till ventilationen. Montera specialfilter enligt bruksanvisningen.
- Kontrollera avloppsventilernas funktion genom att vrida dem till de yttersta lägena.
- Kontrollera följande saker i övertrycksmätaren: vätskemängd, att röret är öppet, att mätartalet är noll samt reservvätskan (färgad brännolja).
- Testa luftmängdmätarens känslighet genom provanvändning.
- Kontrollera trycket i skyddsrummet; utför tryckprovet enligt utrustningsleverantörens anvisning. Målet är att kontrollera att ett tillräckligt övertryck kan bildas i skyddsrummet och att skyddsrummet inte läcker ut för mycket luft.
- I skyddsrummet ska man undersöka och kontrollera att dess telefon fungerar, samt antenn, säkringar till elapparater, belysning, och att det finns batterier, lampor och säkringar i reserv, samt strömbrytare, vägguttag m.m.
- Skyddsrummet ska utrustas med de förnödenheter som förordnas enligt bestämmelserna (bilaga).
- Skyddsrummet indelas enligt en på förhand uppgjord plan i separata sektioner för vistelse respektive verksamhet (män/kvinnor, skyddsorgan, personal, kunder). För varje person som ska skyddas ska det finnas en plats att vistas på, med personliga förnödenheter, läkemedel och livsmedelskonserver.
- Det ska finnas tillräckligt antal sittplatser och bord i skyddsrummet samt våningssängar för ca en tredjedel av personerna som kommer till skyddsrummet.
- Vid undantagstillstånd bör även tillbehör och förnödenheter (t.ex. förströelser), som möjliggör en längre vistelse, införskaffas.
- Nödljusarmaturernas belysning inspekteras.
- Längs passager och korridorer monteras skyltar som vägvisning till skyddsrummet.
Skyddsmaterial
Skyddsrumsmaterialet kan delas in i två kategorier: material för skyddsrummet och material för skyddspersonalen. Varje skyddsrum ska ha reserverats material som enkom är avsett för skyddsrummet, samt skyddsmaterial för den som sköter skyddsrummet och för dennes medhjälpare.
Under normala omständigheter kan materialet användas vid service och underhåll, förutsatt att materialet förvaras i fastigheten där de hör hemma. Verktygen som hör till skyddsrummet ska finnas tillgängliga när rummet tas i användning.
Namn | Antal |
---|---|
Bår | 1 |
Vattenkonserveringsmedel | Enligt mängden |
Järnspett | 1 |
Märkningsskyltserie för skyddsrummet | 1 |
Ficklampa | 2 |
Hinkspruta | 1 |
Namn | Tilläggsuppgift |
---|---|
Verkstadshammare | 2 kg |
Spadmejsel | 300 mm |
Spetsmejsel | 300 mm |
Bultsax | ca 600 mm |
Yxa | ca 400 mm |
Fältspade | ca 500 mm hopvikt |
Kofot | ca 600 mm |
Handsåg | blad 500 mm |
Järnsåg | blad 310 mm |
Blad till järnsåg | 5 st. i reserv |
Skiftnyckel | max. öppning 35 mm |
Skruvmejsel | spets 8 mm, blad 150 mm |
Stjärnskruvmejsel | |
Snickarhammare | 0,5 kg |
Spik | 2 kg, 75, 100 och 125 mm |
Kniv | ca 200 mm |
Räddningslina | d=12 mm, 20 m |
Material för säkerhets- och skyddspersonal | För varje påbörjat antal 100 boende |
---|---|
Skyddsmask och bfs-filter | 2 |
Skyddshjälm | 2 |
Skyddsglasögon | 2 |
Första hjälpen-väska och skyddsförbandsförpackning | 1 |
Första förband | 2 |
Strålningsmätare/fastighet med över 100 personer | 1 |
Jodtabletter | 2/boende |
Handbok i gårdsskydd (Handbok i säkerhet, SPEK) | 2 |
Utrymning
Med utrymning avses en ledd förflyttning av människor bort från en farozon i situationer där detta anses medföra en mindre risk jämfört med att skydda sig inomhus. Sådana situationer är alla snabbt utvecklade olyckor med farliga ämnen, kraftiga störningar som orsakas av brandgaser, explosionsfara och strålning.
Utrymningen görs alltid utifrån en separat order från myndigheterna. Myndigheterna har redan på förhand planerat genomförandet av utrymningen av området och reserverat nödvändiga transportmedel för detta.
Förvaring i fastigheten
Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras. Det är lättare att förebygga eldsvådor än att släcka dem. Därför ska man veta vad som orsakar bränder och identifiera farofaktorerna i den egna närmiljön. Räddningslagen innehåller bestämmelser om bl.a. förvaringen av lättantändliga material och andra inventarier i husens utrymmen. Kemikalielagstiftningen innehåller bestämmelser om förvaringen av brännbara vätskor och andra farliga kemikalier i utrymmen där de kan orsaka speciella faror. Även många ämnen som förvaras hemma utvecklar explosiva gaser som antänds av gnistor från t.ex. strömbrytare - det krävs således inte ens eld för antändningen. Hantera alltså alltid brandfarliga ämnen enligt instruktionerna.Det är absolut förbjudet att förvara brandfarliga ämnen i lägenhetsförråd. Förvaringen av sådana i bostäder och garage begränsas.
Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.
- Bostadslägnheter jämte deras balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen
-
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- sammanlagt högst 25 liter brännbara vätskor eller aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller gaser
- högst 25 kilogram flygas
- fyrverkerier, högst 5 kg (netto), ska förvaras i ett låst skåp och på avstånd från värmekällor och eldkällor som kan medföra att fyrverkerierna antänds
- Andra än ovan nämnda brännbara gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
- Förvaring av onödiga varor i bostäder ska undvikas.
- Om förvaringen är möjlig utan att säkerheten äventyras har man tillstånd att förvara:
- Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, vindar, passager i källare och i lager
-
- Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
- Vindsförråd
-
- Det är inte tillåtet att förvara brännbart material eller andra föremål i dessa utrymmen.
- Flytgas får inte förvaras i vindsutrymmen.
- Bensin, gasflaskor eller övriga brandfarliga vätskor får inte förvaras i dessa utrymmen.
- Fyrverkerier får inte förvaras i vindsutrymmen.
- Inventarieförråd
-
- Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
- Flytgas får inte förvaras i inventarieförråden.
- Bensin, gasflaskor eller övriga brandfarliga vätskor får inte förvaras i dessa utrymmen.
- Fyrverkeripjäser får inte förvaras i bostädernas förvaringsutrymmen, i inventarieförråden eller i gemensamt använda utrymmen.
- Under eller invid byggnader
-
- Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
- Sopkärl utomhus, även avfallsskjul, ska placeras minst åtta meter från byggnaden
- Ett separat förrådsutrymme som hör till ett bostadshus
-
-
Kan förvaras:
- sammanlagt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler som innehållet brännbara vätskor eller brännbara gaser
- högst 50 kilogram flytgas
-
Kan förvaras:
- OBS!
-
- I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen
Bilagor
Denna räddningsplan har följande bilagor:
Bruksanvisningar för brandsläckare
Den boende ansvarar för anskaffning av släckningsredskap till sin bostad.
Släckare
- Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
- Dra loss säkringssprinten.
- Närma dig elden medvinds.
- Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
- Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
- Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
- Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
- Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
- När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
- Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Brandfiltar
- Fatta tag i filtens hörn och skydda dina händer i filten.
- Placera foten på filten, detta förhindrar lågorna från att nå ansiktet.
- Om du är utomhus, närma dig elden medvinds.
- Sträck ut armarna raka.
- Bred ut filten ovanpå elden.
- Håll filten tätt på elden och försäkra dig om att branden har slocknat.
- Skydda dig medan du lyfter upp filten, elden kan tändas på nytt.
- Försäkra dig än en gång om att branden har slocknat.
Brandpost
- Öppna brandpostskåpet. Slå vid behov sönder låsskyddet av plast genom att till exempel slå till det med armbågen.
- Öppna ventilen och dra ut så mycket slang som du behöver.
- Öppna munstycket i slangens ände och börja släckningen från ett tryggt avstånd.
- Rikta vattenstrålen mot roten av elden och fortsätt med att släcka tills branden har slocknat.
- Kontrollera att branden har slocknat. Släck eventuellt ännu pyrande platser genom kvävning eller nedblötning.
Utsätt inte dig själv för fara. Undvik att andas in rök. Ifall släckningen av branden misslyckas, förflytta dig i säkerhet. Stäng dörren till utrymmet för att begränsa branden.
Sladdar för uppvärming av bilar
Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.
Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.
Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.
Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.
Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.
Instruktion för brandvarnare
Brandvarnaren är en anordning som upptäcker en begynnande brand och larmar högljutt. Brandvarnare är obligatoriska i alla bostäder, även isommarbostäder. En brandvarnare är oftast batteridriven. Den kan också vara ansluten till elnätet. Den ska även ha ett batteri som säkerhet vid elavbrott. I nya bostäder, för vilka ansökts om bygglov efter 1.2.2009, ska det finnas brandvarnare som anslutits till elnätet.
Den boende ansvarar för bostadens brandvarnare.
- Placera brandvarnaren i taket
-
En brandvarnare ska monteras i taket, därför att röken stiger uppåt. Om det finns flera våningar i bostaden, ska det finnas en särskild brandvarnare på varje våningsplan. Minns även följande anvisningar när du placerar brandvarnaren:
- Placera brandvarnaren i taket i mitten av rummet, på en plats dit röken obehindrat kan sprida sig.
- Montera brandvarnaren minst 50 centimeter från en vägg, hörn eller takbjälke.
- Placera inte brandvarnaren nära ett fönster, som används vid vädring, eller en ventilationskanal. Luftströmmen kan hindra röken från att nå brandvarnaren.
- Placera inte brandvarnaren i köket eller i rum som är fuktiga eller mycket dammiga.
- Följ monteringsanvisningen som medföljer brandvarnaren.
- Håll brandvarnaren i gott skick och testa en gång i månaden att den fungerar.
- Brandvarnare samlar lätt damm vilket kan leda till falsklarm. Brandvarnaren ska rengöras en gång om året.
- På så sätt håller du brandvarnaren i skick
-
- Dammsug brandvarnaren lätt.
- Torka försiktigt bort damm från brandvarnaren med en fuktig trasa. Låt inte fukten tränga in i brandvarnaren.
- Efter rengöringen, testa alltid brandvarnaren genom att trycka på testknappen. Ljudsignalen anger att varnaren fungerar.
- Testa en gång i månaden att brandvarnaren fungerar, genom att trycka på testknappen. Använd inte en brinnande tändsticka, ett ljus, en cigarettändare eller något liknande för att testa.
- Byt brandvarnarens batteri till ett nytt en gång om året.
- Det är värt att byta ut brandvarnaren till en ny vart 5-10 år. Det lönar sig inte att reparera en gammal brandvarnare, det är billigare att köpa en ny.
Allmänna instruktioner
Utöver vad som föreskrivs i lagar, förordningar och andra avtal, ska man för att trygga den allmänna trivseln för de boende även godkänna fastighetsspecifika ordningsregler samt generella anvisningar.
Alla boende ska uppträda med hänsyn till husets övriga boende och får inte störa boendetrivseln för andra i onödan. De boende ska se till att även deras gäster följer husets ordningsregler.
Utomhus- och gårdsområden
Utomhusområden ska nyttjas på ett städat sätt och gräsmattor, gårdens planteringar, utemöbler eller lekredskap får inte skadas. Då man rör sig på områdena utomhus ska de allmänna passagen användas. Bilkörning på gångvägarna mellan husen är tillåten endast kortvarigt t.ex. vid flytt och andra varutransporter. Även reglerna för tomgångskörning ska följas på gårds- och parkeringsområdena.
Parkering
Parkeringen av bilar tillåts endast på områden som är märkta för syftet. Det är inte tillåtet att dra elsladdar från lägenheterna eller andra platser inomhus för användning utomhus.
Lägenheter
I lägenheten eller på fastighetens område ska andra boende ges boendefrid. Grannarna ska underrättas i förväg om eventuella, exceptionellt stora familjefester m.m.
Balkonger
Balkonger ska hållas städade och snön röjas bort från dem vintertid. Blomlådor ska placeras på insidan av räcket. Det är förbjudet att vattna blommor och spola balkongen med rinnande vatten. Det är absolut förbjudet att damma mattor och att slänga cigarettfimpar eller annat skräp från balkongerna eller fönstren. Det är tillåtet att grilla eller tillreda annan varm mat på balkongerna, men bara då man använder elektriska grillar.
Husdjur
Husdjur får inte störa andra boende i huset. Det är absolut förbjudet att släppa ut djur ensamma ur bostaden. Utanför bostaden ska djuren (även katter) även hållas kopplade och under övervakning eller i transportlådor så att andra personer ostört och tryggt kan röra sig i området. Den som rastar hunden eller katten ska se till att djuret inte smutsar ner eller skadar byggnader eller områden utomhus. Spill efter husdjur ska plockas upp. Det är ovillkorligen förbjudet att rasta hundar och katter på platser som reserverats för barnens lekar, och i deras omedelbara närhet.
Avfallshantering
Det är inte tillåtet att lämna soppåsar, papp, möbler, problemavfall m.m. utanför avfallskärlen. Var och en ska föra problemavfall till uppsamlingsplatserna för sådant, t.ex. batterier, bildäck. Gamla möbler, televisionsapparater, m.m. föremål ska var och en själv föra till sopstationen.
Tvättinrättning
Det är inte tillåtet att tvätta, torka eller mangla mattor i tvättinrättningens maskiner. Det är förbjudet för utomstående personer att använda tvättinrättningen. Läs maskinernas bruksanvisningar i tvättinrättningen. Bh:n med stöd av bågar ska absolut tvättas i tvättpåsar, eftersom bågarna kan lossna och orsaka kortslutning och skada maskinen. Lämna tvättinrättningen i prydligt skick efter användningen. I ett sådant skick, att du gärna själv återvänder för att tvätta kläder.
Tvättservice
Tvätten ska tömmas ur maskinen och föras bort från torkrummet genast efter slutförd tvätt-/torkning, så att platsen blir ledig för nästa användare. Användningen av torkrummet tillåts endast för torkning av ren tvätt. Det är förbjudet att förvara tvätt i tvättstugan och i torkrummet.
Torkrummet
Torkrummet är avsett för torkning av normal tvätt. Läs torkutrustningens bruksanvisningar. Torkutrustningen får inte användas nattetid på grund av bullret från dem. Ingenting får placeras direkt intill torkutrustningen (0,5 m) (BRANDRISK)!
Klubbrum
- Verksamhet som stör de boende nattetid är förbjuden under tiden då det ska vara tyst.
- Rökning är förbjuden i klubblokalen.
- Klubbrummet ska städas efter användning.
- Lämna inte skräp eller tomflaskor i klubblokalen.
- Innan du lämnar klubbrummet, kontrollera att alla dörrar, fönster och balkongglas är stängda.
- Ifall det finns något att anmärka på i klubbrummets skick eller utrustning, ska detta utan dröjsmål meddelas till styrelseordföranden eller disponenten.
Hemförråd
Hemförråd är ett sätt för boende hos fastighetsbolaget att värna sitt eget skydd. Hemförråd gör det lättare att klara sig i extrema situationer. Hemförråd innebär att man köper hem lite mer av de livsmedel och förnödenheter som redan behövs dagligen. Hemförrådet bör räcka i flera dagar, upp till en vecka. Hemförrådet består av sådana livsmedel och förnödenheter som normalt redan används och kompletteras efterhand som de förbrukas. På så sätt är livsmedlen alltid färska och förnödenheterna användbara.
Omständigheter som gör att man inte kan ge sig till butiken kan uppstå av många orsaker. Den som bor ensam kan insjukna utan att kunna gå och handla, eller en familjemedlem kan bli sjuk. Samhället kan skadas; det blir strejk, trafikförbindelserna bryts eller ett vidsträckt elavbrott stör vardagen. Det sker en olycka som gör att butikerna måste stängas eller att man inte kan gå ut. Även distributionsstörningar kan förhindra transporter av varor till butikerna eller förhindra köp i dem.
Varje familjs hemförråd är specifikt för just den familjen och består av vanliga livsmedel. Förrådet kan växla till innehållet beroende på matvanorna i hushållet och innehålla bland annat kärl för vattenlagring, läkemedel, jodtabletter, samt hushållsbetingade, nödvändiga förnödenheter. Förrådet ska förslå för minst en vecka, helst två – förrådet används och kompletteras fortlöpande.
I hemförrådet ingår även nödvändigheter, som ska reserveras för lika lång tid som livsmedlen. Sådana nödvändigheter är bland annat personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, batteridriven radio, ficklampa och batterier.